Tack alla!

Konferensen är slut och vi har låtit allt sjunka in. Skolbibliotek i Sverige? Hur ska de se ut efter det att skollagen slår igenom fullt ut i sommar? Och framförallt: skolbiblioteken i Västerbotten - vårt huvudfokus dessa dagar - hur gör vi dem till det naturligaste lärcentrat i skolan?

Välkomna med synpunkter, antingen här eller per mejl/telefon till mig och Anna-Karin på MediaCenter i Västerbotten. De kan handla om konferensen eller om skolbibliotek allmänt.

Per mejl kommer ni att få en utvärderingslänk. Vi lottar ut tio biobiljetter till att som svarar på utvärderingen före fredagen den 27/5.

Här följer bilder från konferensen, samt några länkar som skrivits om den. Väl mötta en annan gång.

http://skolbibliotekost.blogspot.com/2011/05/moderna-skolbibliotek-i-fokus-for.html

http://www.infotechumea.se/skolbibliotek-ett-stod-for-elevens-digitala-kompetens

Grafit lottar ut en iPad

Vinnaren av en iPad blev: Maria Sidebo, Vännäs. GRATTIS!

www.grafit.it

Kjell Ahlgren från Skolinspektionen

Ska inte prata om skola utan skolutveckling
Skollagen till för att främja skolutveckling
Lämpligt fördelade skolbibliotek
DIK:s definition av skolbibliotek läses upp
Vad är kompetent personal? Står inte i förarbeten i skollagen, skolledarna fundera på vad kompetens personal är. Vad har skolbibliotekarierna för roll?
Varför den nya skollagen? Betydligt mer omfattande än den förra,
Hur beslutas en lag i förhållande till förordning? La av riksdagen och förordning av regeringen.
Man har förstärkt iom att man flyttat, fler saker är nu mer lag än förordning.
Elevers läsförståelse
Skolbibliotekarier har ansvar för att eleverna når målen!
Lgr11 gäller för alla som jobbar i skolan, under rektors ledning och det pedagogiska ansvaret.
Skolinsp jobbar utifrån ett elevperspektiv. Elever skriver mer nu, beskriver känslor och tankar, på ett annat uttryckssätt (blogg, twitter) och det värderas inte.
Projekt läsundervisning i svenska i åk 7-9, hur fungerar undervisningen? Man har alldeles för lite undervisning i själva tekniken.
Självklart att skolbiblioteket ska vara en aktiv del i eleverna undervisning! Utan ett aktivt skolbi berövas elever möjligheten att undervisas på ett bra sätt.
Urvalet av elevnära texter och innehållsliga stödstrukturerna - vem tar fram det? Skolbibliotekarien såklart.
Läsandet, förberedelser, lässtrategier,
Likvärdighet: rektor el lärare som inte är intresserad, så låg standard att man inte kan säga att det är et skolbibbl.
Elevernas behov och möjligheter att nå längre är ett skolbibliotek! Om det inte görs ett bra jobb på skolbib fyller det ingen funktion. Satsas minst på de yngre elever,
Skolinspektionens uppdrag är att definiera vad ett skolbibliotek är.
Ingen särskild kompetens i skolbiblioteket anges i skollagen, finns inget lagstöd för det.
Punkter som vi är säkra på att ett skolbibliotek är:
Har det inte funktionen av ett skolbibliotek är det inget skolbibliotek.
En skolenhet (en skola) ska ha ett skolbibliotek, tillgång i skolan eller i omedelbar närhet.
Biblioteket används kontinuerligt för att bidra till att nå målen, tillräckligt med litteratur för att nå detta syfte. Ett måste att samarbeta med den pedagogiska personalen.
Informationsteknik och andra medier
Bristande jämlikhet mellan skolorna (från en projektor till en-till-en-satsning). Nästan som ett lotteri hur det ser ut på skolorna.
Om man inte uppfyller funktionen av ett skolbibliotek så har man inte det. Inte att skolan har en bibliotekarie, utan vilken funktion som uppfylls.
Tre huvudsaker som skolinspektionen tittar på:
Den allmänna pedagogiska kvaliten i klassrummet, bra stämning, korrekt tilltal, samspel
Specifikt svenskan, får elever möte olika texttyper, genrer, särdrag, syfte, innehåll, texter från andra ämnen,

På vilket sätt använder vi biblioteket för att stödja processerna? En aktiv del (inte bara en lapp att läraren vill ha framställda böcker).
Digitala medier och källkritik
Mycket forskning som visar på vilket stöd som IT har för elever med särskilt stöd.
Omedelbar närhet: om skolbibl inte kontinuerligt kan användas uppfylls inte detta.
Stöddokument och riktlinjer finns på www.skolinspektionen.se

Krister Widell från Metamatrix

Krister har jobbat inom media, Bonniers, UR. Involverad i processen med strömmande media.
Skolbibliotekens utvecklande roll
Alla vi här jobbar för barnens skull
Vad är Internet? Kan beskrivas som ett nervsystem, ett bibliotek. The Stream: mer och mer informationsströmmar kommer över oss, ett digitalt vattenfall.
Internet handlar om struktur
Internet of things: fler och fler saker blir uppkopplade mot Internet (väderstationer), allt tenderas att kopplas ihop med varann.
Utvecklingen i svensk skola idag, digitaliseringen, de senaste två åren har skolan velat satsa på Internet, fler och fler kommuner satsar på en-till-en-insatser.
Görs digitaliseringen på ett bra sätt? Man bestämmer uppifrån eller pedagogiken först.
IT finns ingen vetenskap eller beprövad erfarenhet, man kan implementera IT-projekt, det viktigaste är att det sker en stor organisationsförändring.Klokt att studera hur det har gått i andra kommuner när man gör en-till-en-satsningar.
Internet handlar om demokrati
Jobbar fn som konsult inom digital infrastruktur och medier
UR:s mediebibliotek, det svåraste är hur man organiserar/klassificerar UR:s alla program, skapa begreppsmodeller.
Läromedelsförlag tvekar fortfarande inför den digitala utvecklingen.
Ny skollag - stort behov av bibliotekariekompetens
Organisering/klassificering av böcker, elevers läsförmåga, förmedlandet av läsupplevelser, faktatillgång, informationssökningskompetens, biblioteket som plats.
Ökande digital aspekt på vad ett skolbibliotek är
Bibliotekariens nya och kompletterande roll: digitala lärresurser (lagring, hantering, organisering) och Informationskompetens (Information Literacy)
Lärresurser är informationsinnehåll (texter, videos, bilder, interaktiva sajter)
Digitalisering av skolan, skolans olika IT-system: Administration, Kommunikation, Lärprocess och Innehåll.
Outvecklade innehållssystem: Dåliga söksystem, outvecklade samsök, dålig integration mellan innehållssystem, låg användning av metadata, dålig integration mot "de andra" skolsystemen, obefintliga rekommendationssystem.
Informationskompetens: Skolan behöver lära ut en djupare förståelse för hur IT och digital teknik fungerar; vilka mekanismer, principer och strukturer som ligger till grund för hur information, innehåll och olika medier produceras, lagras och distribueras. IT är inte bara det enkla användandet av programvaror, digitala verktyg och applikationer. Bibliotekarier en stor och viktig uppgift. De har ju sedan århundraden sysslat med att organisera "lagra" kunskap i form av böcker och artiklar. Naturligt att de fortsätter med detta i en digital tidsålder.
Bibliotekariekompetens: Innehåll, Pedagogik och digital teknik.
Måna leverantörer av digitalt material: Mediacentraler, lektion.se, NE, Läromedelsförlag, Länkskafferiet, UR, Wikipedia, Khan Academy
Learnify- elever och lärare på ett enkelt sätt göra multimediala produktioner
Personlig närmiljö, viktigt att eleverna har kontroll och kan dela med sig hur de själva vill och med en bevarad metastruktur.

Jenny Engström och Tanja Smedh om MediaWebben i Västerbotten

http://www.mediawebben.se/

Mediawebben är ett digitalt skolbibliotek som ska främja skolutvecklingen i Västerbotten.
I dagsläget ingen sökfunktion, men vi jobbar på att få ett optimalt verktyg.
Alla mediaformer, digitala läroformer (inga fysiska böcker).
Strukturerat efter hur ett fysiskt skolbibliotek ser ut, kursplanerna i uppbyggnaden.
Viktig grupp är nätverket av skolbibliotekarier som aktivt jobbar med den här webben. Utvärderar, planerar och utvecklar. Utan skolbibliotekarier är inte mediawebben mycket värt,
Tjänsten "Fråga skolbibliotekarien" är unik i Sverige!
Alla skolbibliotek finns listade, både intregrerade och renodlade skolbibliotek. Hittar man inte sitt skolbibliotek kan man höra av sig så lägger vi upp på sidan.
Vi har nyligen ändrat inriktning, vi fokuserar bara på åldrarna Förskola-åk 6.

Det finns tre ingångar på sidan: Förskola, F-3 och åk 4-6.
Förskolan har Teman, de andra har ämnesindelade kategorier.
Vid varje artikel finns ikoner som visar på vilken typ av media som artiklarna innehåller: film, ljud, spel, text, bilder, verktyg.
Vi vill ha en enkel struktur och strävar efter att minimera klicken oc sökresultaten på sidan.
Varje ämne har indelats efter den nya kursplanen.
Personalrum: inloggning för referensgruppen
Mediawebben innehåller strömmande program/filmer från Mediacenters utbud, eleverna loggar på sin egen inloggning på mediacenter och kan då se programmet direkt.

Dag 2: Alma Taawo från Skolverket

Länkskafferiet-en söktjänst för skolan

Alma jobbar med Länkskafferiet som Skolverket drivit sedan 17 år.
Länkskafferiet har 4500 länkar som är utvalda av en redaktion: 4 lärare och 4 bibliotekarier (3 timmar per person), Alma är samordnare för redaktionen.
Fokus är på förskola och grundskola. Det digitala skolbiblioteket. Viktigt att komma ihåg skolbibliotekens digitala dimension.
http://lankskafferiet.skolverket.se

Umeå Universitet har tagit över Länkskafferiet, Alma fortsätter att jobba med detta.
Ny adress för Länkskafferiet kommer den 1 juli.
Regeringsuppdrag att främja IKT-teknik i skolan, därav uppkomsten av Länskafferiet.
www.skolverket.se/itiskolan
Kolla Källan: källkritik, upphovsrätt, sociala medier
Länkskafferiet har kvalitetsgranskade länkar, ansvarig utgivare och kontaktperson är ett krav, det får inte finnas reklam.
Viktigt att kälkritiskt granska sidor, jämföra tre sajter vilka fakta som skrivs och vilket syfte bakom.
Exempel på länkar i Länkskafferiet: Globalis, Gapfinder, Khan Academy,
Ingång för yngre elever med ämnesträd som ugglor visar på sidan. Elever upp till 12 års ålder.
Exempel: Barnavdelningen, UR Dusty and Daisy (Go yoyo go).
www.youtube.com/Lankskafferiet (hur man navigerar på sidan)
Kvalitativa taggar - ger överblick över innehållet och enkel åtkomst till relaterade länkar.
Avancerat sök: typ av resurs, ålder, språk, lättläst text, sajter med lärarmaterial
Fördelar med Länkskafferiet kontra Google: Grovsållningen är redan gjord. Du söker i en avgränsad samling av granskade resurser utvalda för skolan. Taggar och uppmärkning erbjuder en möjlighet att filtrera sökresultatet. Relaterat innehåll. Tidsvinst. Resursen kanske inte ens visas i Google med dina sökord. Ger en överblick över vilka sajter som har särskilt lärarmaterial.



Nätverket Dela!
Http://Shareanduse.ning.com
Möjlighet att dela med sig av egna länksamlingar.
Diigo.com - ett gratis socialt bokmärkesverktyg
Creative Commons -En guide för lärare om öppna lärresurser

Vicky Uhlander: Barns smak och hur barn och unga väljer sin läsning

Vicky Uhlander

Föreläsning om projektet Barns Smak
Vicky har jobbat som bibliotekarie sedan 1981, 1988 utbild som drama/fritidspedagog. Även då jobbat med skolbibliotek.
Hur väljer barn böcker? "jag vill låna en bok, vet inte författaren men det är en räv på framsidan och rosa bok".
Nästan bara vuxna som def barnens hela litterära värld. Barnen ska också komma till tals, vad tycker dem?
Vilka bokomslag, hur samtalar barn om böcker? Finns den tiden och platsen på skolan?
Viktigt med de sociala träffarna eller bara fördjupa det man har läst. Titta och diskutera skillnad.
Första projektet startade 2006 i Umeå kommun och spred sig sedan till länet. Vissa har fortsatt att jobba med detta då det är så spännande.
En bra metod vill man ju fortsätta efter projektets slut!
Metoden som har använts är enkät, visning av omslag och titel, röstning, textudrag och sedan röstning igen. Vinnarböckerna lästes och sedan boksamtal om dessa.
Enkäten: vad tycker du om att läsa, hur ofta, ofta läser ngn högt och vilken, senaste bok läst, vad ska en bra bok handla om etc
Brev till föräldrarna om tillåtelse.
Eva Nordlinder projektledare för Barns smak.

Första omången
År 3 och 5 på två skolor och sju klasserdeltog i första omgången. Likheter/olikheter pojkar och flickor också med.
Att göra aktiva medvetna val och att biblioteket ska komma in i skolans värld.
Reflekterande läsning
Fyra besök gjordes i klassen. Lärarna gav eleverna olika uppgifter som de kunde jobba med, alt bokomslag, skrivövninar etc
Boksamtalen har varit otroligt intressanta, ingen lärare hade haft det tidigare på det sättet. Otroliga vinster att sitta med en liten grupp och diskutera. Bra att läraren kunde vara med.
Varför boksamtal? Lära känna sig själv, lära sig läsa till förståelse, förståelse för andra, ingen tolkning är rätt, förmedla tankar och funderingar, författaren har lämnat över texten.
Aidan Chambers bok, Tankens mosaik användes. I den här boken beskrivs hur man kan jämföra texter, ngt som påminner text eller film, barnen hittar mönster, jämförelser. Knyta texten till sig själv, har jag ngn erfarenhet till vad som händer i texten? Eller omvärlden?
En bok för alla har en bra analysmodell på sin sida.
Ombonad och trevlig miljö, absolut inte klassrummet.
Böckerna Silverhästen och Kampen om klenoden
Pojkarna ville inte läsa den första, en "hästbok", men boken har blivit väldigt populär. Kampen om klenoden hade en för gammalmodig framsida och kändes historiskt tråkigt. Spökskeppet gick hem med omslaget, 29 röster av 42, spännande omslag, skelett...
När man läste texten vann den också, boken vann fler flickor än pojkar, flickorna tydligare pos/neg,
En typisk förlorare var boken Landet med de tusen namnen där även texten kom sist.
Var den här boken så bra som ni tyckte när ni läste inledningen och omslaget? Ofta blev det tvärtom.
Erfarenheter: inte vara för barnsligt omslag, inte vara för ålderdomligt, pojkar föredrar actionbilder flickor foton, poetisk litteratur svårare, känsliga för vad kompisar tycker, omtalade och trendiga idag böcker lånas ändå ut, serier går av bara farten ex Twilight, författaren är inte helt oviktig, svårt att uttrycka sig varierat, många aha-upplevelser, barnen läser på baksidan och inte första sidan,
Omslagen och paketeringen är oerhört viktig.
Eleverna på en skola som tidigare startar med läsning och når högre målresultat har större effekt i projektet.
Litterära samtalet fortsätter och elever bör prova på fler genrer för att vidga smaken.
Är skolan bara för flickor? Är pappor ointresserade av böcker? Behöver vi särskilja? Är det redan på förlagsnivå styrt av kvinnor?
Urvalet när vi köper böcker till bibl och bokpratar.

Ungdomars smak som Vicky fortsatte med: Åk 8, ppt användes, presenterade först författarna, sedan visades titlarna i den ursprungliga typografin (medveten marknadsföring),
omslag är inte bara ett omslag, översättningar på de utländska titlarna, prologens betydelse, dedikation kan också berätta något och även författarens tack, citaten, kartor, innehållsförteckningen, sedan visas en liten del av omslagsbilden och röstning sker,
sedan får de se hela boken.
Nästa tillfälle får eleverna se mer innan röstningen av andra böcker. Spännande omröstning för eleverna.
Alldeles nya böcker, alltid i september (lägger undan böcker som kommer in under sommaren), de ska möta böckerna för första gången.
Ansikten på framsidan av böckerna lockar väldigt mycket. Mörka teman är populärt.